Jag började som tidigare nämnt springa för några veckor sedan. För första gången i mitt liv prövade jag träningsformen som jag fruktat sedan skoltiden då det sprangs på tid. Blodsmak i munnen och helt slut efter min första runda, men gav inte upp för det. Efter att ha sprungit ett par gånger var jag helt fast, jag älskar det. Känslan efteråt är underbar. Jag började springa ca 5 gånger i veckan, vilket min kropp, eller rättare sagt fotled, inte tyckte om. Slutade med att jag inte kunde springa över huvudtaget pga smärtan i fotleden. Nu är det säkert två tre veckor sedan jag sprang, och idag lyckades jag äntligen springa igen. :D Visst känner jag av fotleden lite smått, men det funkar. Nu jävlar ska det springas. Längtar tills hjärtat kommer hem, blir ännu mer peppad när han springer brevid mig, och duschen efter blir inte lika tråkig.


Hade jag haft pengar hade jag joinat Men VS Woman ;)



Chingeling.